Julmat
Det här har jag skrivit (y)
Jul: I juletider äter man mycket julbord i Sverige. Ett julbord kan bestå av massor av olika maträtter, men vanligast är potatis, Janssons frestelse, julskinka, köttbullar, prinskorv, sylta, inlagd sill och lax. Man brukar även inleda måltiden med en "snaps". Till julbordet dricker man ofta julmust. Förr i tiden var det tradition att duka med ett helstekt grishuvud pyntat med ett äpple i munnen och krusat papper kring öronen, men den traditionen är numera övergiven. Runt julen äter man även mycket risgrynsgröt. Ibland lägger man en mandel i gröten, och den person som får mandeln spås bli gift under det kommande året. Förr i tiden, i det gamla bondesamhället, ställde man alltid ut en tallrik med julgröt till hustomten för att hålla honom på gott humör. Om man inte gjorde det, trodde man att hustomten skulle bli arg och hämnas genom att ställa till det för dem som bodde i huset.
Runt jul, och speciellt på luciahelgen, äter man även mycket lussekatter, eller lussebullar som de också kallas. Det är en vetebulle, oftast format som ett "S", med en stark gul färg som kommer från saffran. Lussebullarna kom till under 1600-talet i Tyskland. De kom till Sverige först på 1800-talet. Bullarna heter lussekatter efter Lucifer - alltså djävulen. Man sa att han kom, i form av en katt, och gav barn stryk, medan Jesus, i form av ett barn, kom och delade ut bullar till andra snälla barn. Man färgade bullarna gula med saffran för att hålla den ljusskygge djävulen borta.
En annan god sak man äter mycket av runt jul är pepparkakan. Det är en spröd och tunn kaka med en kryddig smak från bland annat ingefära och kryddnejlikor. Pepparkakan innehåller inte peppar, vilket man kan tro av namnet. Peppar slutade man att använda som ingrediens redan på 1700-talet. Förr i tiden bakades pepparkakor ofta av nunnor, och såldes på apotek som ett läkemedel för diverse åkommor, bland annat dåligt humör. Myten om att man blir snäll av pepparkakor lever fortfarande kvar idag.
Hela julmatshandeln har fått en hel del kritik då matföretagen använder sig av oetiska metoder för att minimera matinnehållet och därmed minska sina egna utgifter. Det säljs till exempel köttbullar som bara innehåller 60% kött, rödbetssallad med endast 30% rödbetor som man måste färga med färgämnen för att över huvud taget få fram rödbetsfärg och julskinka som injiceras med vatten för att öka vikten i butiken.